Tiden gar visst fort nar man har roligt...
Vi lever fortfarande!
Vi har dock varit fullt upptagna med att ha the time of our lives, och alltsa inte skrivit har pa ett tag!
Vi har varit i VangVien, Laos och tubat som det sa fint kallas.
Det gar ut pa att man aker pa ett inner traktordack i en flod som ar sa grund dessa dagar.. Man behover dock inte aka sa langt, for man stannar mest hela tiden pa olika barer. BeerLao ar numera var basta van med andra ord.
Vi var dar i typ 9 dagar och hade det hur roligt som helst.
Vi traffade tva skanekillar, Christoffer och Marcus, redan pa bussen dit. Sedan dess var vi inte ifran varandra manga minuter.
Det var jobbigt att aka ifran bade dom och tubingen. Men det var dags for nya aventyr, som inte inkluderade sa mycket Beerlao..
Som de vana bussresenarer vi nu ar, sa tog vi bussen till Bangkok. resan tog ungefar 16 timmar. Piece of cake.
Efter att ha lamnat Laos dar bussarna knappt tar sig fram pa dammiga vagar, dar man knappt vidror satet under resan, for man skumpar sa mycket pa de vardelosa vagarna. Sa var det en ren frojd att fa placera stjarten pa en mjuk dyna i en tvattakta thai VIPbuss (alla som varit har vet vad vi menar) att det dessutom var sa lite folk pa bussen att alla fick tva saten var. Det var helt OK tyckte vi!
Det blev en snabb visit i Bangkok, bara sisadar en 9 timmars vantan pa en iskall flygplats! Dar en nagot sliten Emmelie aka Slemhostan, lag och sov pa Starbucks.
Nasta destination- Kuala Lumpur och Malaysia. Dar var vi inte heller sa lange.
Traskade runt halva staden med en ryggsack i form av en hollandsktant. I jakt pa ett billigt boende. Hon ville sa garna bo i samma rum, men dar tog det stopp!
Sen hade vi sa stora planer for den enda kvallen vi skulle spendera i KL. Vi akte till Petronas Twin Towers for finmiddag och bio. Gick sadar.
Vi var inne i en affar innan hungern blev for stor. Nar vi hade en varsin pizza i magen, var det dags for betalningen.
Emmelie tar fram sin planbok, tror hon, det var dock ingen i hennes hand. Eller i hennes fickor, eller i hennes ryggsack, eller i Renees ryggsack. Den var borta!
Emmelie far en smarre kansla av panik och borjar irra runt i ett forsok att tanka logiskt. Var den med hit? Nar hade jag den sist? Inser att det enda troliga stallet ar att hon nog lamnat den kvar pa den enda affaren dom besokte.
Efter att ha sprungit runt upp och ner i trappor for att hitta tillbaka, saa blir mott av ca 4 malajer inne pa affaren som pekar och skrattar. De hade hittat hennes planbok och letat overallt!! De hade dock redan ringt Visakontoret. Sa det kortet ar nu sparrat. Men vad gor det nar man har ICAbanken! Jippi!
Saaa, lattade traskar dom mot bion. Kanns skont att fa koppla av med lite popcorn efter den vilda turen. Men, vad tomt det ar? Och har filmen redan borjat? Vi gar till kassan, heeej ursakta! Kan vi ga pa filmen som nyss borjadee?
Visade sig dock att den borjat for en timme sedan, da vi missat att det ar en timmes tidskillnad har i Malaysia jamfort med Thailand. PHU! tankte vi da, hade vi inte missat bion, hade vi med all sakerhet missat flyget dagen darpa med en timme.
Ja, planet ja, det holl vi anda pa att missa! Vi var ju dar i sa god tiiiid, eftersom vi nu visste om tidsskillnaden. Jaaada, fikade lite eftersom vi hade sa mycket tiiiid. Borjar strosa lite mot gaten, kanske dags snart. Namen vad ropar dom? EMMLEIE AGREN, RENEE STROM GO TO THE GATE IMMIDETELY!!! ooops, ar det vi? Den strosande promenaden fick da overga till latt galopp. Ut pa landningsbanan till planet dar alla vantade, 2 sek senare var vi i luften!
Jaa, nu sitter vi har pa ett SEEEGT internet i Kuching, Borneo, Malaysia. Alltsa inga bilder nu heller!
Den kommande veckan har vi tank vara valdigt aktiva. Djungeltrekks, Kayaking och sana dar spannande saker har vi tankt gora. Dock ar det varldens monsunregn nu i denna tropiska stad. Far se om det klarnar upp...
Ha det sa braaa nu!
We made it!
Resan som tog ungefar 24 timmar var ju inte det minsta jobbigt.
Snarare valdigt bekvam, lagomt temp. Och med den stora gottepasen vi hade med oss hade vi kunnat rest dubbelt sa langt! Mer buss at folket, helt klart! Har redan nu bestamt oss att det blir bussen till Bangkok harifran sen ocksa!
Jaaa, vi pallar inte att skriva sa mycket mer denna gang. Men nu ar vi i alla fall framme i Vientiane, Laos. Vi aker vidare redan i morgon till en av resans hojdpunkter (hoppas vi) VangVien och tubingen.
Over and out!
Mot Laos!
Vi har vart pa ett super market och bunkrat upp med godsaker. Sa vi ska ha nagot att gora pa vagen. Tyvarr utan resekudde som sagt ;( menmen tillsammans tar vi oss nog igenom det har!!
Vi hoppas att vara magar ska halla sig lugna och sansade hela vagen for pa bussen finns ingen toalett och gud vet nar vi kan stanna for toastopp vilket ar varat storsta problem nar vi reser. Da Renees laktosmage ar valdigt oberaknelig, och reagerar mot det mesta numera, och Emmelies blasa ar i storleken av en arta, och eftersom hon blivit en kamel som slukar litervis med vatten per dag, ja da blir det nagra toalettbesok per dag...
Onska oss lycka till sa syns vi pa andra sidan!
Generost med kramar fran oss till alla hemma!!
Bye bye Vietnam
Nu har vi klarat av annu ett land lite i rekordfart sadar.
Trots att vi ska vara borta i 102 dagar, sa ar det anda manga stallen som vi maste hasta igenom. Just for att vi ska hinna se sa manga stallen som mojligt!
Efter Phu Qouc var det dags for en storstad igen. Ho Chi Minh City (Saigon) stod pa planeringen. Resan dit var dock allt annat an angenam. Den borjade bra med en 3 timmar lang batresa, for att sedan overga till ett trangt och svettigt helvete i framsatet pa en minibuss. De 24 mil som det var till Ho Chi Minh tog baaara nio timmar sa vi var nojda!
I Ho Chi Minh var vi bara i 2 dagar. Forsta dagen var det den stora turistdagen. Forst besokte vi Cu Chi tunnlarna, fran Vietnamkriget. De ligger fem mil utanfor staden, och an en gang fick vi smaka pa den underbara trafiken da det tog tva timmar dit. Det var valdigt intressant dar, vi hade en jatte bra guide som visade oss runt och beratta alla fiffiga losningar Vietnameserna hade kommit pa for att forsvara sig fran Amerikanerna. Vi fick aven ga in i en tunnel. Den skulle tydligen vara 'turistanpassad' men den var anda saaaa liten. Renee den klaustrofobiska stackaren pallade dock inte att ga ner i dom, men provade ga ner i en lucka men fick en smarre panik attack och emmelie fick ta hand om henne lite innan hon lugnade ner sig.
Sen nasta punkt pa schemat denna dag var att besoka KrigsMuseumet. Aven det otroligt intressant och verkligen vart de 10 kronorna det kostade att ga in!
Det var Otroligt gripande bilder! Det var bilder tagna mitt i stridens hetta. Men aven manga bilder tagna pa manniskor som drabbats av kriget och de gifter som Amerikanarna besprutade stora mangder av. Det ar manniskor som det aven det senaste decenniet fotts med svara missbildningar..
Resten av dagen spenderades under lite muntrare omstandigheter. Vi akte runt med en varsin Cyclo. En liten vagn framfor en vanlig cykel. Kikade lite i shoppingcenter, och sedan avslutade vi kvallen med att testa pa lite barer nara dar vi bor. Klockan fem kom vi hem till vart cell liknande boende!
Dagen efter gick mest at att vanta in det annalkande flyget (inte buss, tack och lov!!) som skulle ta oss till Hanoi.
Vi fikade och laste och tog det bara lugnt.
Efter lite forseningar sa lamnade vi Ho Chi Minh vid halv nio tiden pa kvallen.
Ho Chi Minh var en spannande stad, men det var aven lite pafrestande, da det verkligen var full ruljans HELA tiden. Att det ar lika manga mopeder som manniskor i denna fem miljoners stad sager val en hel del..
Sen sent igar natt kom vi fram till spokstaden Hanoi. Borjade inte sa bra nar vi kommer in till staden klockan tolv pa natten. Det ar inte en sjal ute och nar vi ska ta en taxi med orden, - nearest cheap guesthouse, inser vi att nej. De kan ingen engelska har, ALLS! Efter lite samtal till en engels talande Vietnames och lite irrande runt i staden, hittade vi en billigt boende av en ren slump och vi kunde antligen fa sova lite.
Idag har vi varit uppe och gatt runt i denna stad i ungefar 8 timmar. Den stora skillnaden mellan Hanoi och alla andra stallen vi varit pa ar temperaturen. Det ar KALLT har. Kan inte ha varit mer an 20 grader, och det har varit lite latt duggregn hela dagen. Men det ar en mysig stad som vi gillar valdigt mycket.
Vi hade ett viktigt mission idag och det va att hitta en varsin resekudde til bussturen och vi har verkligen varit runt i hela hanoi och letat men det verkar inte finns har sa ska nagon hit sa ta med en resekudde for ni lar ju inte hitta nan har.
I morgon ska vi ta bussen till Laos, 20 timmar beraknas den till. Men vi har hort att bussresan mellan Hanoi och Vientiane i Laos, kallas bussresan fran helvetet. Sa vi far se hur det gar. Vi fattiga resenarer tycker att de 15 dollar den resan gar los pa ar mer vard an att flyga och betala 170 dollar i alla fall!
Ha det sa braaaa
Hej hej!
